Kategorier
Ventilation

Vägen mot ett mer energieffektivt ventilationssystem i din fastighet

Din ventilation äter pengar i det tysta

Gå ner i fläktrummet i en typisk fastighet från 70-talet. Du hör det direkt. Ett jämnt, lite tröttsamt brummande som har pågått dygnet runt i kanske fyrtio år. Det låter oskyldigt, men det är ljudet av pengar som försvinner.

Ventilationen står ofta för en tredjedel av en fastighets energianvändning, ibland ännu mer. Ändå är det den del av huset som får minst uppmärksamhet. Taket byts när det läcker. Fönstren byts när det drar. Men ventilationen? Den får snurra på tills något går sönder.

Och det är synd. Faktum är att få åtgärder ger så snabb återbetalning som en genomtänkt uppgradering av ventilationen. Frågan är bara var du ska börja.

Börja med att förstå vad du faktiskt har

Innan du köper något nytt behöver du veta hur läget ser ut i dag. Låter självklart, eller hur? Ändå hoppar förvånansvärt många styrelser och fastighetsägare över det här steget.

Ta fram det senaste OVK-protokollet. Den obligatoriska ventilationskontrollen säger en hel del, inte bara om systemet är godkänt utan också om luftflöden, eventuella brister och vilken typ av system du har. Är det självdrag, frånluft, FTX eller något mellanting som byggts om i omgångar under årens lopp?

Titta sedan på energideklarationen. Där brukar det finnas förslag på åtgärder som ingen har läst ordentligt. Jag har sett bostadsrättsföreningar i Bromma och Hägersten där samma åtgärdsförslag stått kvar i tre deklarationer i rad. Ingen tog tag i det. Under tiden betalade medlemmarna tiotusentals kronor extra varje år.

Ett annat bra mått är SFP-värdet, alltså hur mycket el fläktarna drar i förhållande till hur mycket luft de flyttar. Ett gammalt aggregat kan ligga på 2,5 eller högre. Ett modernt hamnar ofta under 1,5. Skillnaden syns tydligt på elräkningen.

Fläktarna är där de stora pengarna ligger

Många äldre system kör med AC-motorer och remdrift. Du vet hur det ser ut. En gummirem som slits, dammar och gnisslar, en motor som går på full fart oavsett om huset är fullt av folk eller tomt en julinatt. Remmen tappar dessutom en del av energin på vägen. Varje dag.

Moderna EC-fläktar är en helt annan historia. De är direktdrivna, varvtalsstyrda och betydligt tystare. I en flerbostadsfastighet med ett par hundra lägenheter kan bytet ensamt sänka fläktelen med 30 till 50 procent. Det är inga teoretiska siffror, utan sådant man ser i verkliga mätningar före och efter.

Men här finns en fälla. Det är lätt att köpa en fläkt som ser bra ut på papperet men som inte passar kanalsystemet, tryckförhållandena eller husets faktiska behov. Innan du byter ut gamla fläktar och aggregat kan det löna sig att ta hjälp av ett ventilationsföretag i Stockholm med energiexpertis, så att du får en lösning som verkligen sänker driftskostnaderna. En felvald fläkt som går på fel arbetspunkt kan i värsta fall dra mer energi än den gamla. Det har hänt fler gånger än man kan tro.

Värmeåtervinning gör den största skillnaden

Här kommer den riktigt stora potten. Tänk dig att du värmer upp luften i hela huset till 21 grader, för att sedan blåsa ut den genom taket. Varm luft, rakt ut i januarikylan. Så fungerar ett vanligt frånluftssystem utan återvinning.

Med ett FTX-system, alltså från- och tilluft med värmeväxlare, tar du tillvara upp till 80–85 procent av värmen i den utgående luften. Den ljumma frånluften passerar en växlare och värmer upp den kalla uteluften som kommer in. Resultatet blir friskare luft, mindre drag vid fönstren och en rejält lägre uppvärmningskostnad.

Men ett FTX-system kräver plats för kanaler och aggregat. I många äldre hus är det besvärligt. Ett alternativ är frånluftsvärmepump, där värmen i frånluften används för att värma tappvatten och radiatorer. Det fungerar utmärkt i många av Stockholms flerbostadshus från miljonprogrammet, där frånluftssystemet redan finns och det mest handlar om att koppla på återvinningen.

Vilken lösning är rätt för dig? Det beror på husets ålder, konstruktion och hur länge ni tänker äga fastigheten. Någon universallösning finns inte.

Ventilera när någon faktiskt andas

Varför ska ett kontor ventileras för full beläggning klockan tre på natten? Det finns ingen bra anledning. Ändå är det precis vad som sker i tusentals byggnader.

Behovsstyrd ventilation löser det. Givare mäter koldioxid, fukt eller närvaro och justerar luftflödet efter hur rummet faktiskt används. I en skola kan luftflödet i ett klassrum gå ner till ett minimum under sportlovet och vakna till liv igen när trettio elever kliver in en måndagsmorgon. I ett kontor kan konferensrummen få extra luft när mötet drar ut på tiden, medan de tomma cellkontoren går på sparlåga.

I bostäder fungerar det lite annorlunda. Där kan det handla om forcering i kök och badrum, eller om ett sänkt grundflöde dagtid när de flesta är på jobbet. Det låter som småsaker. Men räkna på det över ett helt år, så blir det stora summor.

Det tråkiga underhållet som sparar mest

Nu kommer den del ingen vill höra. Det mest lönsamma är ofta det minst glamorösa.

Smutsiga filter ökar tryckfallet, och fläktarna får jobba hårdare för att få fram samma luftmängd. Igensatta kanaler gör samma sak. Har du någon gång sett insidan av en köksfrånluftskanal som inte rensats på femton år? Ett grått, klibbigt lager fett och damm som mest påminner om gammal filt. Det är inte bara ineffektivt. Det är också en brandrisk.

Injustering är ett annat bortglömt kapitel. Med åren har ventiler skruvats på av hyresgäster som tyckte att det drog, lägenheter har byggts om och köksfläktar har bytts mot modeller som aldrig var tänkta för systemet. Plötsligt får lägenheten högst upp för lite luft medan den längst ner får alldeles för mycket. Vad gör man då? Jo, man skruvar upp fläkten. Och betalar för det.

En ordentlig injustering, där varje don ställs in efter det verkliga behovet, kan ofta sänka fläkteffekten märkbart utan att du byter en enda komponent. Det är bland de billigaste åtgärderna som finns.

Så tar du det första steget

Det här kan kännas överväldigande. Det behöver det inte vara.

Börja smått. Läs OVK-protokollet och energideklarationen. Ta en promenad genom fläktrummet och lyssna. Titta på filtren. Fråga förvaltaren när kanalerna senast rensades. Bara det ger dig en ganska tydlig bild av om systemet är i hyggligt skick eller om det skriker efter uppmärksamhet.

Gör sedan en plan som sträcker sig över några år. Kanske byter ni fläktar och justerar in systemet i år, och planerar för värmeåtervinning i samband med nästa stambyte. Att samordna åtgärder sparar både pengar och tålamod hos de boende, som slipper få hantverkare i trapphuset två gånger.

Glöm inte heller att det ofta finns pengar att hämta. Lägre driftskostnader är den uppenbara vinsten, men en energieffektiv fastighet får också bättre energiklass, vilket påverkar både värdering och möjligheten till förmånliga gröna lån.

Och det bästa av allt? När allt är på plats märks skillnaden i vardagen. Luften känns friskare. Det drar mindre. Brummandet i fläktrummet har bytts mot ett knappt hörbart sus. Det är ett ganska skönt ljud, faktiskt. Det låter som pengar som stannar kvar i kassan.